Inom psykologin syftar termen "Big Five" på en personlighetsmodell som består av fem huvuddrag. Modellen föreslogs av den amerikanske psykologen Lewis Goldberg 1981 och utvecklades av Costa och McCrae mellan 1987 och 1992. Den är allmänt erkänd som ett riktmärke inom teoretisk personlighetsforskning och har använts för att skapa psykologiska profiler av miljontals människor runt om i världen.
Fördjupade analyser har visat att det finns kopplingar mellan Big Five-testet och olika aspekter av beteende:

Samvetsgrannhet förknippas med prestationer oberoende av verksamhetsområde och utvärderingskriterier.

Varje kategori i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) motsvarar en specifik profil av Big Five, som ofta kännetecknas av en hög grad av neuroticism och en låg grad av behaglighet.

De fem Big Five-egenskaperna är inte helt oberoende av varandra, vilket gör att vissa bedömningar delvis är överflödiga när man utvärderar varje kategori.
Under 2010-talet användes det test som förknippas med Big Five för militära, politiska och partipolitiska ändamål, i synnerhet av företag som SCL Group genom dess dotterbolag Cambridge Analytica och Aggregate IQ.
Idag används detta test i stor utsträckning och är erkänt av många företag och branscher runt om i världen.